Det är vad som ska associeras med Evoko Room Manager.  Ytan är putsad för att tilltala en stilsäker och designtörstande målgrupp.

Så här kombinerade vi känsla med illustration av funktion och tillämpning.

Se filmen =>

Ska introverta omvändas eller ska vi anpassa kommunikationen till dem?

Jan Gradvall, Di Weekend, lyfter i sin krönika fram egenskapen introvert som gått förlorad i en tid där det extroverta hyllas. I vårt samhälle visas en snedvriden bild där vinnaren är den med mest utåtriktade egenskaper. Den som har lätt att skapa kontakter, synas och som öppet bjuder på sig själv. Och rädslan för att inte lyckas spiller över till våra barn så till den grad att vi idag söker hjälp för dem som är blyga.

Den ensidiga fokuseringen återfinns även i reklamutformningen som ofta utgår ifrån att vi alla får vår energi av att synas och vara med andra. Framgång mätt i antalet gillanden eller visningar. Livsstilar dikteras av de som skapar reklam, mode, film och musik. Ofta extroverta i sin läggning.  Och för att synas måste det extrema bli extremare. Det vackra vackrare. Regisserat in i minsta detalj. Putsad till det yttersta. Precis som elitens strävan efter perfektion i The Hunger Games. Eller finns alternativ?

Den andra vägen kan vara lika intressant. Vad händer om vår ansats till marknadsföring utgår från den andra delen av populationen, de introverta? Den som finner harmoni på egen hand men dräneras på energi på ett mingel. Den som föredrar djupare samtal kring idéer, koncept och känslor snarare än gruppövningar. Den målgrupp som föredrar få ,snarare än ständiga och starka. Den som, vid överexponering, stänger av intrycken och slutar att lyssna. De som återfinns överrepresenterade bland ingenjörer och forskare.

Troligen skulle mer fokus läggas på att förstå målgruppen och öppna för deras lyssnande än att putsa på de egna budskapen. Att bygga ett förtroende på deras villkor – inte utifrån den egna preferensen.

Då skulle subtilare utformning av kommunikation som appellerar till de introverta öppna för nya möjligheter och djupare relationer. Och så skulle vi som är blyga känna oss mer bekväma.

Häromdagen blev jag ombedd att hjälpa ett ALMI-finansierat innovationsbolag med affärsplaneringen. Då insåg jag plötsligt hur viktig storytelling är för just dessa organisationer. Inte den form som idag är synonym med att återge en vardagshändelse gestaltad i ett varumärkens superlativ, utan en som emotionellt skapar en möjlig framtid med känslan av ”Tänk om ….”.

Och just från den tanken skapades ett försäkringsbolag i en tid när få bekymrade sig om sin framtida pension. Problemen var latenta eller ännu inte uppmärksammade av målgruppen. De hade ingen emotionell koppling till risker och en alternativ framtid. Det gällde få oss att uppleva problemen innan de inträffade. Idag är pensionssparande ett normaliserat inslag i vår vardag.

Och många produkter har följt samma utveckling – från det att ingen av oss trodde oss behöva till en oumbärlighet idag. Bilbältet, micro och ständig uppkoppling till Internet för att nämna några.

Genom att använda storytelling kan vi emotionellt förflytta oss i tid och rum. Betrakta nya sätt att leva och arbeta. Få insikter att det finns alternativ till det vi tar för givet idag. För att ta till oss innovationer behöver vi perspektiv till det vi tar för givet idag. Först därefter är vi villiga att lyssna på lösningar som erbjuds. Storyn ska skapa ett sug, en hunger, för det bättre alternativet. Den ansatsen borde fler organisationer ha för sin kommunikation. Hellre än att trycka ut sina säljargument.

Vi väljer aktivt hellre att lystra till positiva budskap än de negativa. Skapa därför hägrande möjligheter om belöning som väntar när vi löst det nyss upptäckta behovet. Sedan gäller det att träng igenom mediebruset. Ingens story ska vara den andra lik, ty då vet vi på förhand vet hur den slutar och  tappar intresse att lyssna hela vägen.

För oss har det blivit en passion att finna visualisering av problem och möjligheter. Att skapa känslan som väcker hunger efter en lösning och får målgruppen att söka den. Rätt lösning.

Så vår gamla devis kan dammas av med stolthet – ”Who ever tells the best story wins”

Nu snackar alla om Molnet, men vad är den egentliga nyttan med det? När Capgemini lanserar sitt molnbaserade inköpssystem behöver såväl utmaningen belysas som fördelen påtalas. Förenkling av kompex lösning,  gedigen analys och en gnutta humor så vipps växte The Umbrella Man fram.

Ett koncept för personliga möten, mässor, webb och trycksaker.

Filmen blev en retorisk ride. Se den här => 

Hon representerar vår framtid och kommer att följa miljöarbetet hos en av Sveriges största arbetsgivare. Och hon vill se resultat. Ett resultatet hon tar emot som vuxen, när hon fyller 18 om fem år. Hon är Stockholms Landstings nya miljöansikte. Hon är – Elsa.

SLL har de senaste tjugo åren arbetat med en rad miljöplaner och denna gång lyfter man ribban än högre. Med insikt om sin storlek, och därmed möjlighet att påverka, vill man gå i täten och utmana andra myndigheter och organisationer att följa deras exempel med banbrytande miljösatsningar.

”Miljöutmaning 2016″ tar ett holistiskt perspektiv för hälsa och helhet, mer än bara för utsläpp.

Med ett miljöansikte vill SLL personifiera och tillgängliggöra sin miljösatsning. Elsa kommer att hjälpa oss som bor i regionen att få insikt i miljöarbetet genom att ifrågasätta, kommentera och kåsera runt det under de närmaste fem åren. Hon kommer att möta politiker, tjänstemän, invånare, medarbetare och elever i regionen. Hennes röst ska eka i skrift, bild och film i ett av våra roligare projekt över tiden.

Under miljökonferensen den 16:e februari utsåg Elsa SLLs miljösamordnare till ”Miljöagenter” och gav dem ett uppdrag. Filmen som sammafattar miljömålen kan du  se här =>

Mer att läsa om Stockholms Läns Landstings program ”Miljöutmaning 2016″ kan du göra på www.tmr.sll.se

Jan Björklund rasar mot Sollentuna kommuns lansering av läsplattor före pennan och pappret. Fredrik Strage skriver krönikor om särskrivning. Ranelid ska göra TV-serie där han lär ungdomar vältalighet och möts även denna mor gon av skyl ten som förkunnar kem tvätt.

Många upprör sig över de många särskrivningar vi ser idag. Från att man tidigare skrattade åt nysvenskens misstag, till att det idag närmast är accepterat att särskriva. Att vår skrift, och språk, utvecklas handlar mer om en anpassning till globalisering, samhälle och teknik. Att försöka stoppa utvecklingen är lika intelligent som att slå sönder Spinning Jenny för att förhindra automationen.

Så varför bry sig? Ta kemtvätten som exempel: Kommer ägaren att få fler kunder genom ett korrekt språkbruk?  Troligen inte. Tvärt om erbjuder kanske avstavningen en ny möjlighet till design av skylten? Men inte bara.

Vaje dag möts vi av mer information än vad en 1700-talsperson gjorde under hela sin livstid! Vi tvingas till ständiga val. Vilka intryck behöver jag ta in? Måste tvätta -Aah, där kan jag lämna in min tvätt! Ordet kemtvätt hade varit för långt och innehållit brus – kem.

Särskrivnigen underlättar med andra ord vår vardag, rätt anpassad och använd utifrån medium och situation. Färre ord. Bara de som behövs och får plats i en tweet. Fokus på innehåll och kommunikation – inte dess form.

Men vad händer om språket utarmas och vi inte längre kan dokumentera vår samtid? Det finns nu flera studier, främst bland skolelever, som visar på att vi inte längre kan koncentrera oss allt för länge på en sak. Information måste ”lättas upp” och portioneras ut. Läs- och skrivsvårigheter gör det svårt att finna arbete. Och redan nu har drygt en fjärdedel av den vuxna befolkningen svårt att förstå innehållet i en vanlig svensk dagstidning. Att förenkla vårt språk är inte längre ett val vi gör. För många är det det enda alternativet.

Om detta stämmer, är utvecklingen av vårt viktigaste verktyg, språket, hämmande för Sverige. Att jämställa med en  kirurg, bilmekaniker och konstnär som blir begränsade om de bara kan bemästra skalpell,  hammare och färgroller. Vårt samhälle har inte råd att enkom förenkla och likrikta kommunikation.

Att skapa banbrytande ingenjörskonst, förlösande forskning eller vacker prosa kommer att kräva mer än bara Like och LoL.

I samband med att en av Sveriges större myndigheter lanserar sitt nya miljöprogram söker vi en flicka som kan figurera som programmets ansikte i olika sammanhang. Du kan komma att engageras på scen, i film och bild under de närmast åren. Ditt första åtagande blir ett filmat inslag som kommer att filmas torsdag den 9:e februari.

Vi söker dig som är född 1998, trygg och kan presentera dig själv i olika sammanhang – såväl i mindre som större auditorium.  En fördel är om du har en stadig stämma som når fram.

Din ansökan kan du mejla eller MMS:a oss, gärna tillsammans med  en kortare video (webbkamera eller mobiltelefon) om 30 sekunder där du syns i halvbild och berättar vem du är, vad du brinner för och vart du vill ta ditt artisteri. Senast tisdag den 7:e januari vill vi ha din videoansökan.

Vi kommer att löpande kontakta er som ansöker.

/Team MF
MMS => 070 – 99 66 404
Mejl => ralf@modernafilmer.se

Redan när den första serien av instruktionsfilmer för Sectra planering togs fram var målet högre ställt än att bara utbilda kunderna i samband med systemköp. Planen vara att dela ut vackert paketerade DVD i samband med mässor och möten. Medan utformningen av skivomslag och gränssnitt skulle bära varumärkets löften skulle pedagogiken i filmerna visa på en enkelhet med systemet och i kombination väcka intresse och köplust. Instruktionsfilmen, vilken traditionellt hanteras som en nödvändig kringtjänst, lyftes fram till ett säljverktyg.

Varför fungerar det så bra? Jo, kunden får själv avgöra om systemet kommer att passa honom eller ej, utan att mötas av fagra säljande argument och löften. Och, hur många av oss har inte använt Youtube att finna referens- eller instruktionsfilmer på produkter vi funderar på att köpa men tvekar då vi inte vet hur de fungerar i praktiken?

Under våren tacklade vi en ny utmaning. Många stora system hade sålts på den Nordamerikanska marknaden men tyvärr var det svårt att få slutanvändare att närvara vid utbildningarna, något som ska säkerställa rätt användning av systemen och därmed kvalitet och positiv kundupplevelse. För att lösa det började vi med att fundera på kanalutformning att nå målgruppen men även utbildningens roll för produkten och dess återköp .

Arbetet resulterade i förslag att ta fram ett nytt kundspecifikt gränssnitt vilket tillvaratog alla parters specifika intresse och fokuserade såväl på effektiv inlärning som utlärning.

Integration – av plattformen i kundens intranät skulle innebära att sjukhusledningen signalerade att kunskapen var viktig samtidigt som närvaron innebar att de tillsammans med leverantören Sectra tog ansvar för systemets fortsatta framgång efter köpet av det.

Aktiv närvaro – från Sectra genom såväl support och utbildning i gränssnittet men även sälj- och marknadssidans närvaro att finnas med fram till det är dags att göra återköp.

Självnavigering – som möjliggör att slutanvändarna själva, i de olika systemroller systemet erbjuder, kan lära sig på sina individuella villkor och lärostilar, s k Learner Centric.

Synen på utbildning ändrades således från Ad Hoc till ett ansvar för produktens livscykel. Något som positionerar Sectra mer som partner att lösa behov snarare än säljande leverantör.

Sectra arbetar nu även vidare med sitt utbildningsmaterial via e-learningplattform, hemsidan och vPosten.

Det rörliga mediet är idag i allas ägo och tillhör vardagen. Vi använder det  för att uttrycka oss själva, föra kunskap vidare eller att dokumentera samtiden. Men inte bara. Filmen är också fantastisk att förflytta oss i tid och rum. Att visualisera gissning av framtiden ger oss möjlighet att reflektera över besluten vi tar idag.

Ta scenen ur den andra Matrixfilmen där Neo och Morpheus tittar på maskinerna inför annalkande anfall och säger ”där är en maskin som gör syre, och där en som försörjer den med kraft. Jag vet inte vad alla maskiner gör men vi kan inte leva utan dem”. Scenen kan tolkas olika men här återfinns såväl rädsla som tilltro till teknik och visar på vår hjälplöshet när vi inte längre kan tillfredsställa våra grundbehov utan den. Ja, automatiseringens påverkan på vårt samhälle sätter redan nu globala spår, t ex genom robothandelns påverkan på världsekonomin. Hur hanterar vi den utvecklingen, t ex i ansvarsfrågan för en felaktig automatparkering, kraschlandning eller operation – maskinens, tillverkarens eller användarens?

Något som vi ofta möter i Science Fiction är samhällen där högteknologi lever hand i hand med en medeltida livsstil. Vagn dragen av djur bredvid en intergalaktisk farkost är ingen udda scen i dessa filmer. Till för några år sedan trodde jag inte att de kunde samexistera men börjar mer och mer se att dagens trender lutar ditåt. Till exempel att geotagga smultronställen,  och se på livesända föreställningar från operan medan man metar på bryggan.

Vilken vision ger Hollywood oss om lösningar på åldrande, sjukdomar, samhällsklyftor, matförsörjning, klimatsituation och familjekonstellationen? För att inte tala om eventuell samexistens med maskinerna (Blade Runner, iRobot m fl)!

Testa själva. Använd filmen som katalysator för dialog om framtiden. Jag tror att mycket innovativt kommer utav det. Såväl antropologiskt som kreativt kring framtida produkter och tjänster.

Med förhoppning att ni ser er nästa film med nya ögon.

/Team MF

Årets vårmingel gick som vanligt av stapeln i solens tecken även om kylan bet ifrån på Vetekattens bakgård. Det vittnade frusna musikerfingrar om.

Kyla och krock med andra aktiviteter i staden den dagen medförde att få slöt upp. Dock fann en konsult en flygplansingenjör att tillsammans skriva Due Diligence. Förutom att spisa jazz och champagne tävlades det i filmigenkänning där det rätta svaret på filmklippen var …
Ja, just det – Dirty Harry och Matrix!

Av tre lyckliga lottades Claes Engholm som vinnare av Fine Australian Vine. Grattis!

Vi tackar även för idéer till framtida produktioner,

”Mitt liv som kund”, ”Hulken”, ”Tårtan” och ”När revolutionen kommer” är några av förslagen vi fick in.

Tack alla ni som slöt upp.

Ses nästa år.

/Team MF