Vårt samhälles kontrollbehov ger upphov till att många organisationer tidigt presenterar sina processer och metoder som en försäkran för att kunden erhåller en bra produkt. Kottler kallar det Physical Evidence.

På senaste tiden har jag hört flera personer uttala sin beundran över att deras produktionsbolag har en sådan fantastisk process att snabbt producera film. Vad bra!

Nu leder processer, per automatik, inte till någon effekt för kunden. I  engelskan skiljer man tydligt mellan Effectiveness och Efficiency, där den sistnämnda är förmågan att kontinuerligt optimera sin produktion för bästa, snabbaste och billigaste sätt producera en vara eller tjänst – om och om igen. Den gör produkterna billigare och företagen mer konkurrenskraftiga.

Effectiveness är att se till det stora hela. Att identifiera och fokusera på rätt sak. Utan att sätta upp målet att utveckla effektivare motorer skulle vi fortfarande optimera ångmaskinen! Och det är just från den frågan vi vill utgå – vad förväntar du dig ska ske när din målgrupp sett filmen?

Om då filmer produceras effektivt i en slimmad process, vad säkerställer att den inte ser ut som alla andra? Och varför då tvinga er målgrupp till en déjà vu upplevelse?

Många hävdar att de vill informera och det är här problemet ligger, nämligen att belöningssystemen belönar att information sänts – inte hur den emottagits och vilken effekt den fått. Bara att den snabbt och billigt och hamnat på hemsidan.

Så nästa gång ni vill göra en film bör ni, precis som med andra medier, sätta upp mätbara mål på vilka ni kan räkna hem en investering och följa upp dem. Vare sig den räknas i pengar, kundnöjdhet eller sjukfrånvaro.

Vi berättar gärna om våra metoder och processer men be oss hellre om råd att effektivt väcka en given känsla. Då får du både E och E i balans.

Ett av våra mest roliga och utmanande projekt som satte oss på prov var jubileumsfilmen till firandet att en million ton däck återvunnits, på ett miljövänligt sätt. Målet var varumärkesförstärkning – Ragn-Sells viktiga miljöarbete – samt uppmuntra myndigheter till ökad återvinning av däck.

Hur skulle vi ingjuta stolthet hos däckbranschen, enskilda aktörer och myndigheter samt visa att de lyckats med bedriften att återvinna en sådan mängd däck? Hur skapa en vilja till fortsatt arbete? Hur ta upp det uttjatade miljöämnet ”återvinning” på ett intressant sätt?

Av erfarenhet vet vi att pekpinnar och logik inte fungerar i en värld av motsatta intressen och alternativ. Det måste kännas i magen vad som är rätt eller fel. Däck kan brännas rätt av, medan långsiktig återvinning måste planeras för. Den enkla vägen mot den svåra.

Lekfullhet i kombination med en stor portion trovärdighet var våra mantran i arbetet. Med i bagaget fanns även år av erfarenhet kring Ragn-Sells budskap, värdegrund och unika kultur.

Resultatet blev ett granskande reportage med en av våra mest kända journalister.  En mängd platser runt om i Sverige skulle filmas vilket innebar omfattande planering och restid. Helheten behövde klippas ihop med glimten i ögat.

Filmen vann varma applåder i samband med visningen och nu, ett år senare, står Ragn-Sells nya anläggning för komplett däckåtervinning klar. Kretsloppet är därmed slutet och däcken blir till råvara för nya gummiprodukter.

Tänk på det när du spelar på konstgjort gräs eller köper nya arbetsskor!

Se filmen =>

Kuriosa:
Varför minns vi det som så utmanande? Jo, två veckor innan konferensen, skedde det som inte fick hända – askmolnet spred sig över Europa. Johan fastnade i USA, forskare kvar i Luleå, fabrik i Holland och Skåne på stort avstånd. Men det är en annan historia …

Allt för ofta glöms det bort att allt vi kommunicerar tolkas av en betraktare. Tänk efter hur många gånger du själv hört andra säga, eller själv sagt: ”Det här vill jag få fram!” och hur få gånger ställt den svåra frågan ”Vad vill de höra?”.

Matts Heijbel fångar, i sitt senaste nyhetsbrev, ett levande exempel på att subtilt berättande kan fånga en åhörares intresse, skapa bilder hos denne och väcka känslor som år oss att agera.

En vanlig TT-notis:
”En kvinna utsattes under fredagen för förolämpningar och stenkastning i Tomelilla. På väg mot centrum följdes hon av ett gäng tonåringar som hotade henne och fällde rasistiska tillmälen.”

Men Sydsvenskan, som ville berätta snarare än rapportera, gjorde sig mer tydlig i sitt händelsebaserade berättande om denna händelse. De satte scenen och befolkade den:
”Vad ropar de? Jävla neger? Något med gardiner? Kanske ”Ta av dig din gardin!”?
Varför kan de inte bara sluta? tänker Malyum Salah Hashi när hon på nytt flyr undan tonåringarnas trakasserier, småspringande nerför backen mot Tomelilla centrum.
En gång vänder hon sig om:
– Jag är precis som era mammor! ropar hon.
Men de slutar inte.”

Den berättelsen tog skruv i samhället och visade det emotionella berättandets kraft. Polisen fick nu lov att förklara varför de inte agerat trots anmälningar och många drog efter andan över vad som händer i Sverige 2011. Tack vare ett bildmässigt berättande istället för den formella nyhetsrapporteringen nådde Sydsvenskan fram.

Så, nu inför sommaren vill vi locka till utmaningar.

Våga väcka känslor!

Moderna Filmer söker man och kvinna ~35 samt barn i 10-12 år, av europeiskt utseende, för produktion av företagsfilm.

De vi söker bör ha mycket god kroppskontroll varför vi tror att du är dansare, cirkusartist eller arbetat med pantomim.

En förutsättning för uppdraget är att du kan delta under följande period, 30 maj till 2 juni.  Exakt vilka dagar inspelning sker kommer att fastställas inom kort – en dag för manlig skådespelare, tre för kvinna och barn.

Casting sker på hotel Hilton, Slussen, måndagen 16 maj klockan 13:00-17:00. Ingång från korsningen Hornsgatan 16 och Guldgränd 9.

Ersättning utgår enligt Teaterförbundets riktlinjer.

Varje år utdelar Colgate Palmolive priset ”To make a difference”. Idéen är att lyfta fram och visa anställda som tänkt annorlunda och stärkt Colgates varumärke och varje år dokumenteras dessa. Filmerna används som inspiration där de ska väcka en känsla av stolthet och sända ut en signal till organisationen om att hjältarna är de medarbetare som gör skillnad.

För andra året i rad har Moderna fått förtroendet att dokumentera de Europeiska Colgatehjältarna. I år bl.a. i Rom och Hamburg. Uppdraget har vi fått tack vare kolleger inom producentnätverket IQ och är ett typiskt projekt som visar styrkan med att vara del i ett globalt nätverk när det gäller snabba och samordnade insatser för organisationer världen över.

Ibland är det svårt att svara på frågan. Om man menar varumärkesbyggande TV-reklam mot konsumenter är svaret nej. Men om man menar riktade känsloväckare som säljer är svaret -JA.

Man måste sätta mediet i sitt sammanhang, precis som de stora industrierna hänvisar till i Resumés artikel.

När vi träffade ett mindre bolag, med unik patent, för en tid sedan berättade de att de gjort omfattande undersökningar där de kommit fram till att de hade 194 produktchefer att bearbeta världen över.  Vilken prospektlista! Varje missat möte gav stort bortfall i underlaget och varje illa genomfört möte uppbar stor kostnad i form av resor och förberedelser.

Att göra en traditionell reklamfilm är inte att tänka på. Inte heller skapa rörlighet i tråkig gammal presentation som ofta inleds ”Our company was established in 1675 …”

Våra uppdrag blir därför att skapa något som gör de personliga möten intressanta, klargör kundvärde av produkt och framför allt skapar förtroende. Och vägarna till målet är många.

Så, vad vi kallar det är oviktigt. Så länge de blir effektiva redskap i våra kunders ägo.

Jag hade en trevlig lunch lunch med Mr Storytelling, Matts Heijbel, häromdagen och vi kom osökt in på film. En av hans reflektioner var hur dåligt ljudet ofta är i enklare produktioner, ibland utförda av engagerade personer på de organisationer som han arbetar med. Hur kommer det sig?

Okunskap och tron att tekniken kan kompensera för innehållet svarar jag. Idag har alla möjlighet att spela in film med sin telefon och är man mer avancerad köper man en systemkamera. Film har blivit ”enkelt”.

- Hur bemöter ni den konkurrensen frågar Matts?

Det gör vi inte. Det finns många tillfällen där det är fullgott att slänga upp kameran och fånga stunden, från  scener på ett Lybien i brand, en avslöjande Wallraff eller personalfesten. Gemensamt är att där finns ett viktigt innehåll, en story, som tittaren bryr sig om – om en personalfesten drar en smalare och initierad publik.

- Och, om den inte är så stark?

Då krävs det mer eftertanke och genomarbetning för att fånga intresse. Studie av målgrupp, bärande idé som leder till ett vettigt manus, ljus, musik och ljud, val av plats, vinklar, registöd eller casting et.c.

- Behöver därmed alla filmprojekt vara omfattande och dyra?

Nej, men allt ovan måste tänkas igenom, i större eller mindre skala. Det man aldrig kan tumma på är det bärande innehållet som ska leda tittaren till något. Luddiga och svåra budskap blir ju inte bättre för att de uttrycks på film!

- Räcker det att sätta mig framför kameran för att marknadsföra min bok undrar Matts?

Kanske, svarar jag. En karismatisk föreläsare i kombination med ett slagkraftigt uttalande bär långt. Lägg därtill en bra bild, ljussättning och distinkt ljudupptagning så kommer man längre. Glöm för all del inte vad du vill få fram.

Läser i Resume nr 8 att Kavlis reklamfilm Den dansande babyn setts över 430000 gånger men inte gett ökad försäljning – precis som att det skulle råda ett direktförhållande mellan kul film på Tuben och klirr i kassan.

Förvisso är det rörliga mediet en synnerligen effektiv kanal och medium att påverka och väcka känslor. Inte desto mindre måste strategi för distribution – situation för hur, när den visas och för vem – formas och starkt kopplas till andra aktiviteter och kanaler. Redan vid projektuppstart.

Att få så många tittare är en framgång i sig men kanske kände vi alla till varumärket och slutade lyssna på budskapet i samma stund?

Och det är kanske där skon klämmer. Tilltron att man kan trycka ut sitt budskap så länge det kläs i något kul. Precis som filmens titel antyder är det babyn vi vill se. Inte att den åt en viss mjukost!

En film var tydligen inte vägen framåt men kanske fler olika skulle kunna vara. Var och en anpassad till situation och var i köpprocessen kunden befann sig.

Vi börjar se artiklar dyka upp i ämnet känslor förmedlade genom film. Och med bättre kunskap kan vi styra produktioner till att bli träffsäkra och effektiva redskap. Vlaamse Script Academie citerar Greg Smiths book, Film Structure and The Emotion System, och skriver bland annat:

”Films evoke broad moods and cue particular emotions that can be widely shared as well as individually experienced. Although the experience of emotion is central to movie viewing, film studies have neglected to focus attention on the emotions, relying instead on rather vague psychoanalytic concepts of desire.”

Läs mer »

Förra fredagen bar det av till årets Trendgala. Ja, vissa talare sålde mer än vad de lekte spanare men visst fanns guldkorn att hämta. Till exempel berättade Myiako Soeda att en treåring mycket väl kan dubbelklicka och starta Bolibompa på SVTPlay. Holstein vankade av och an över scenen och på ett förträffligt sätt upplyste att ”inget kan vara gratis” och förutsåg Internets kollaps.
Läs mer »